Min kompis Karlsson gillar romantik. Så han har myntat konceptet Romantisk Afton, något han tar till när han tycker att hans hustru behöver livas upp. Karlsson bor i ett hus som rymmer fyra andra familjer och nu har alla husets män infört RA för att bryta vardagen. Har någon proklamerat RA, respekteras det stenhårt:
Hur det slutar? Det tänker inte jag berätta. Pröva själv!
”Ska vi ta en öl i bastun i kväll, Karlsson?”
”Kan inte, det är RA.”
Därmed uteblir övertalningsförsöken.
Själv har jag också upptäckt att RA är ett förträffligt sätt att tillbringa mörka höstkvällar. Jag vet inte vad Karlsson egentligen lägger in i sin RA, men om man ska nå min hustrus hjärta finns det bara en väg att gå: genom magen.
Så nu har jag uppfunnit den perfekta romantiska middagen. Så här ser den ut:
Det ska vara dukat i köket – inte i matrummet. Köket är liksom mer intimt. Dessutom doftar det ju godast där. Belysningen ska var dämpad, men inte så mycket att man inte ser maten.
Förrätten består av ett par skivor vardera av några olika charkuterier. Hustruns favoriter är fänkålssalami, vildsvinssalami och den spanska serranoskinkan. Jag lägger upp dem snyggt på varsin tallrik åt oss. I mitten en klick pesto och en klick kronärtskocksröra. Några oliver. Några kex eller små bitar av ett gott bröd.
Huvudrätten är lika enkel som raffinerad: Jag tar en burk torkad svamp, som jag har öppnat i förväg och till hälften fyllt med vatten. Jag kokar ett par portioner av den italienska pastan, den som bara innehåller durumvete och inget annat. Medan den kokar fräser jag svampen i en kastrull och häller på någon eller ett par deciliter vispgrädde (inga lightvarianter, tack!) och saltar lite. När spagettin är klar, blandar jag allt och rör en liten stund. Lägger upp på tallrikar och strör över riven parmesan och svartpeppar.
Till både för- och huvudrätt serverar jag hustrun hennes favoritvin, ett Beaujolais Village. Hon är svår när det gäller viner, gillar bara franska. Ibland har jag försökt med ett italienskt, men då får jag på moppo.
Efterrätten är viktig – ingen måltid är komplett utan något sött. Men efter de här två rätterna är man ganska mätt. Så jag väljer en fin pralin. Cacaofonis röda rosenknopp med rosenvatten är perfekt.
”Kan inte, det är RA.”
Därmed uteblir övertalningsförsöken.
Själv har jag också upptäckt att RA är ett förträffligt sätt att tillbringa mörka höstkvällar. Jag vet inte vad Karlsson egentligen lägger in i sin RA, men om man ska nå min hustrus hjärta finns det bara en väg att gå: genom magen.
Så nu har jag uppfunnit den perfekta romantiska middagen. Så här ser den ut:
Det ska vara dukat i köket – inte i matrummet. Köket är liksom mer intimt. Dessutom doftar det ju godast där. Belysningen ska var dämpad, men inte så mycket att man inte ser maten.
Förrätten består av ett par skivor vardera av några olika charkuterier. Hustruns favoriter är fänkålssalami, vildsvinssalami och den spanska serranoskinkan. Jag lägger upp dem snyggt på varsin tallrik åt oss. I mitten en klick pesto och en klick kronärtskocksröra. Några oliver. Några kex eller små bitar av ett gott bröd.
Huvudrätten är lika enkel som raffinerad: Jag tar en burk torkad svamp, som jag har öppnat i förväg och till hälften fyllt med vatten. Jag kokar ett par portioner av den italienska pastan, den som bara innehåller durumvete och inget annat. Medan den kokar fräser jag svampen i en kastrull och häller på någon eller ett par deciliter vispgrädde (inga lightvarianter, tack!) och saltar lite. När spagettin är klar, blandar jag allt och rör en liten stund. Lägger upp på tallrikar och strör över riven parmesan och svartpeppar.
Till både för- och huvudrätt serverar jag hustrun hennes favoritvin, ett Beaujolais Village. Hon är svår när det gäller viner, gillar bara franska. Ibland har jag försökt med ett italienskt, men då får jag på moppo.
Efterrätten är viktig – ingen måltid är komplett utan något sött. Men efter de här två rätterna är man ganska mätt. Så jag väljer en fin pralin. Cacaofonis röda rosenknopp med rosenvatten är perfekt.
Hur det slutar? Det tänker inte jag berätta. Pröva själv!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar