torsdag 29 maj 2008

Chutney är gott till grillat


Ni minns väl Irja, hon som kokar goda marmelader i Eskilstuna. När jag beställde hennes marmelader till butiken, passade jag på att höra mig för om hon kunde tänka sig att komponera någon chutney också.

Jag är nämligen en stor tillskyndare av grillad mat. Inget är härligare än att slå sig ner på terrassen med en kall öl efter jobbet och rota runt lite i kolen medan den sakta vitnar. Och sen lägga på något kött som helst ska vara saftigt och ta lång tid att grilla. Fläskkött, kyckling eller korv tycker jag är bäst. Entrecôte går alldeles för fort, det blir liksom inget kul då.

Men grillade rätter kräva goda såser. Det är här Irjas chutneys kommer in. När jag började yra om chutney på hennes kokeri i Eskilstuna, hade jag redan känt vårens första strålar på terrassen och insett att grillsäsongen var i antågande. Bäst att vara förberedd.

Och – tro det eller ej – nu har Irja skickat tre olika sorters chutney. En med mest äpple, en med mest rabarber och en med mest rödlök. Samtliga söta och välkryddade, och den med lök även med lite bett i. Från chili.

Alla är goda som de är. Själv har jag provat äppelchutneyn till fläskkarré, rabarbernchutney till lax och rödlöken till korven. Vill du ha det mer ”såsigt”, blanda ett par rejäla matskedar chutney i ett par deciliter gräddfil, turkisk yoghurt eller crème fraiche.


Välkommen in i butiken! Eller ring, maila och sms:a till

Läs även – Chokladbloggen -

Steve Malmström
Stevexdanvikens.se
0734-22 86 15



Avanmäl nyhetsbloggen HÄR

tisdag 27 maj 2008

God choklad och slanka höfter


En dag stod en dam i butiken. Hon heter Elisabeth Cewers och tillsammans med sin mamma Ann Thydell tillverkar hon chokladpraliner i Malmö. Nu undrade hon om jag ville sälja dem i vår butik. Hon öppnade en ask och jag tog en mörk pralin. Den smakade whisky. Den var god.

”Prova en till!” sa Elisabeth från Cacaofoni. Jag gjorde det, och en tredje. Alla var förföriskt goda. Jag förstod att detta är choklad som Rönningeborna förtjänar. Men jag tordes inte riktigt lägga en beställning.

”Jag måste kolla med sortimentschefen”, sa jag och fick hela asken av Elisabeth. Inte talade jag om att sortimentschefen – det är hustrun. Hon älskar choklad, men inte all slags. Den ska vara gjord av finaste kakaobönor, och med riktigt kakaosmör. Den ska vara vacker, glansig och doftande. Hustrun godkände Cacaofonis praliner vid blotta anblicken och efter att ha provsmakat var det ingen tvekan.

Så jag ringde till Elisabeth: ”The man from Delmonte says yes!” När pralinerna anlände fick jag problem med förvaringen – var skulle askarna stå? En av mina stamgäster, Roger, kom med rätt förslag: ”Åk till Ikea och köp ett vitrinskåp! Jag har sett ett som passar precis. Det har lås också”.

Sagt och gjort. Nu finns pralinerna i tio olika smaker. Försök välja, om ni kan. Dyrt? Det ska choklad vara, säger hustrun. Annars sätter den sig på höfterna.

onsdag 21 maj 2008

Tacka tackorna för Bredsjö Blå

Det är snärjigt att vara butiksägare och sällan man hinner träffa leverantörer. Så jag skickade hustrun till Bredsjö för att köpa ost. Och ost kom hon hem med – Sveriges dyraste.

Bredsjö Blå är inte vilken ost som helst. Den tillverkas från scratch av Lena Enkvist och hennes sambo Lars-Göran Staffare. De har 72 tackor och några baggar som betar på ängar i Bredsjö, djupaste Bergslagen. Inte så avlägset som det låter – Carl Jan Granqvist röjer runt på Grythyttan alldeles i närheten.

Carl Jan har för övrigt setts i en tv-dokumentär nyligen, då han packade han upp en inplastad Bredsjö Blå hos någon hög kinesisk potentat. Under mycket mmmm-ande och smackande och uppmuntrande fniss från Carl Jan smakades Bergslagens stolthet av. Det var ett gott vin till också, oklart vilket. Men portvin är ett säkert tips.

De 72 tackorna mjölkas av Lena och Lars-Göran varje dag från februari till oktober. På grusvägen ses Lena på cykel när hon leder hela gänget från hagen till mjölkmaskinen i stallet, livligt påhejad av jack russeltiken Cissi. Hon har på egen hand omskolat sig från råttjägare till vallhund. Det var mer efterfrågan på det senare.

Det är Lena som står för själva ystningen, som försiggår i ett väl tillslutet, så gott som hemligt rum. Hustrun fick inte tillträde. I sin egenskap av deja lider Lena av berättigad bacillskräck. I det allra heligaste ystas mjölken och tillsätts klassiskt franskt roquefortmögel.

I lagret släpps däremot besökare in. Där ligger de doftande ostarna och väntar på att mogna. De säljs efter ett halvår. Många tycker de är godare efter ett år. Äldre personer väntar gärna två år med att sluka läckerheten, berättar Lena.

Hon har hållit på länge med Bredsjö Blå som – om ni inte visste det – är en mjuk mögelost som bär smaken av Bergslagen hela vägen till Rönninge. Eller var man nu äter den.

Men ombyte förnöjer, så nu har Lena börjat göra en hård ost också, Bredsjö Hård. Den påminner om en italiensk pecorino, men med en fräschare smak. Hyvla den över en sallad eller karva den i små bitar som doppas i balsamvinäger. Suveränt.

Här är länken till Lenas hemsida: http://www.bredsjobla.se/. Hennes ostkafé håller öppet till andra advent. Åk dit, ni som kan.

söndag 18 maj 2008

Äntligen äter riktiga män paté igen

70-talet är tillbaka, särskilt när det gäller maten. Tidningen är fulla av recept från den tiden. Min egen favorit är en rejäl skiva fransk lantpaté på bädd av sallad och med en klick cumberlandsås. Nu kan du beställa den som lunchrätt i butiken.

Till en början var det inte många som upptäckte patén, men en dag kom det in en kund och ville ha en skiva. Mia, som hjälper mig bakom disken, tog upp den ur sin förpackning och den ljuvligaste doft spred sig i butiken. Väl öppnad går den åt snabbt!

En skiva lantpaté blir man mätt på, och något mer än sallad eller andra grönsaker till behövs inte. Kanske en liten brödbit, då. Hustrun lagade sin favoritsoppa och la en liten skiva paté på en bit hårt bröd: voilà - hela kostcirkeln! I alla fall om man får räkna cumberlandsåsen som frukt.

Favoritsoppan? Så här gör hon: hackar en halv gul lök, bryner i olja i en kastrull, rasslar ner ett paket små fina ärter, häller på vatten så det täcker, lägger i lite buljong och en nypa socker, kokar i tio minuter och kör med mixern. Klart!

Välkommen in i butiken och smaka på patén! Eller ring, maila och sms:a till

Steve Malmström
Stevexdanvikens.se
0734-22 86 15

torsdag 8 maj 2008

Lakrits är gudarnas gåva


Det finns kvalitetsgodis man inte kan vara utan, dit hör lakrits. Nu har vi tagit in en riktigt bra lakrits till butiken, en söt, mjuk sak som är försvinnande god.

Den mjuka sötlakritsen måste vara en del av den pågående 70-talstrenden för mat. Alla som reste med Finlandsfärjan på den tiden minns säkert enkiloslådorna med lakrits man släpade hem tillsammans med flaskorna.

Sen försvann den finska lakritsen, kanske dränktes den i det billiga smågodis som kom sen.

Men nu är den tillbaka. Renée Voltaire, en av de första tv-kockarna, har en som är urgod och nu har jag på hustruns enträgna begäran tagit in den till butiken. Fast i små läckra påsar.

Hustrun hittade lakritsen under ett av våra studiebesök på Cajsa Warg på Söder, sen dess har hon inte slutat tjata om den. Vår svarta labrador Cosby håller den också för sitt favoritgodis. Kan det ha något med färgen att göra? Hur som helst – hunden får bara någon enstaka bit som hustrun råkar tappa på golvet. Vilket händer oförklarligt ofta.

Välkommen in i butiken och kolla lakritsen! Eller ring, maila och sms:a till

Steve Malmström
Stevexdanvikens.se
0734-22 86 15

fredag 2 maj 2008

Irja kokar marmelad i Eskilstuna

Dagens Industri är en himla bra tidning. Där läste jag om Irja som tillverkar marmelad i Eskilstuna – och inte vilken marmelad som helst. Jag beslöt att besöka Irja och blev imponerad. Nu står hennes marmelad på Dånvikens hyllor.

Marmelad är egentligen inget annat än konserverad frukt som i rätta händer förvandlas till något som smakar som om änglarna hade kommit på det. Irja kokar sin marmelad i kopparkärl, aldrig mer än fem liter åt gången. Hon har skaffat sig en exakt känsla för när marmeladen är färdig. Sen blandar hon koket med något mer. En krydda, en ört eller choklad. Märket kallar hon ”Valmas döttrar” efter sin mamma.

Irjas apelsinmarmelad är till exempel kryddad med äkta vanilj och hennes blåbärsmarmelad har fått sällskap av vit choklad. Det finns ett oändligt antal sorter – i Dånviken har vi tagit in ett tiotal av de allra bästa. Vi har valt små burkar, för det är roligt att ha många hemma och prova.

Vissa passar till ost, till exempel rabarber- och blåbärsmarmeladen. Andra kan man värma upp lite och äta till glassen. Prova själv! Eller ge bort som present.

Hustrun älskar Irjas marmelader och har dem numera till nästan all mat. Gör inte Irja chutney också? Frågade hon. Chutney är en sötsalt, kryddig sak där det förutom frukt eller bär också ska ingå lök. Irja har lovat återkomma.

Välkommen in i butiken och botanisera bland burkarna! Eller ring, maila och sms:a till

Steve Malmström
Steve@danvikens.se
0734-22 86 15