Lyxa till nyårsmiddagen

Efter den tunga julmaten börjar byxorna strama över magen, men det är alldeles för tidigt att ge upp! Det är bara att gå rakt på nyårsmaten. I butiken finns massor med gott att välja på.

Bland annat har jag – som utlovat – tagit hem ett tryffelsmör från Blaxsta. Hustrun och jag har redan provat det genom att stryka ut en tesked per hummerhalva och sätta in några minuter i het ugn. Det var ljuvligt gott!

Annars lär det vara vanilj som gäller om man vill krydda sin hummer. Det har jag inte provat själv, men häromdagen hade DN ett recept på smörsås med vanilj – komponerad av mästerkocken Leif Mannerström. Är du sugen på hummer med vaniljsås, har du länken är: http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=118&a=867249. Till såsen krävs givetvis äkta vanilj, jag har både stänger och extrakt.

Vid tolvslaget har det gått flera timmar sen middagen, och man vill gärna ha något tilltugg till champagnen. Varför inte göra det enkelt för sig och servera ost? Champagnen ska ju som bekant vara torr, kall och gratis (det sistnämnda är onekligen svårt att uppfylla för alla, någon måste ju betala har jag upptäckt). Och osten vara smakrik och vällagrad om den ska passa det fina vinet. Då föreslår i alla fall jag parmesan, gruyère eller någon av de längst lagrade holländarna.
Välkommen in! Vi har öppet till kl 13 på nyårsafton.

Hmmm…jul…

Julafton närmar sig med raska steg och just nu känns det som om jag lever hela mitt liv i butiken. Börjar i gryningen (bokstavligt talat) och slutar vid 8 på kvällen. Sitter en stund framför tv:n med 40 kilo labrador i knät, somnar efter en timme och blir väckt av hustrun klockan 2 på natten. Hon oroar sig för att jag ska få ryggskott om jag sover hela natten i soffan. Släpar mig i säng. Ser fram emot juldagen, då ska vi ha stängt.

Men friden ska inte vara särskilt länge. Jag har beställningar på catering på annandagen, då är det bara att köra igång. Och sen blir det nyår. Då ska vi ha lite extra spännande saker i butiken, har jag tänkt. Förutom den utlovade tryffelosten och tryffelsmöret från Blaxsta (smöret kan man bre på en halv hummer som man ställer under ugnens grillelement några minuter) har jag också beställt små förpackningar med vilt- och fasanpaté. Tänkte det kunde passa bra för den som vill ha en elegant och lite lyxig smårätt till nyårsmiddagen. Passar också bara att lägga på crostini (italienska toast, står på nedersta hyllan till höger om matbordet i butiken). Toppa med en liten bit cornichon eller syltlök (hyllan ovanför).

Hustrun gillar att toppa sin paté med något sött hellre än salt, så hon skär små tärningar av ett äpple och kokar i glögg och lägger det ovanpå.

Själv ska jag fira jul hos svärmor, där det blir svenskt med julskinka, sill och min absoluta favoritdelikatess: hustruns stekta inlagda strömming. Synd att vi inte får sälja den i butiken.

I väntan på det önskar hustrun och jag alla våra kunder en riktigt God Jul!

Öppet i jul och nyår

Måndag 22 dec 11.00 – 19.00
Tisdag 23 dec 11.00 – 19.00
Julafton 11.00 – 13.00
Juldagen Stängt
Annandag jul 11.00 – 16.00
Lördag 27 dec 11.00 – 16.00
Söndag 28 dec 11.00 – 16.00
Måndag 29 dec 11.00 – 19.00
Tisdag 30 dec 11.00 – 19.00
Nyårsafton 11.00 – 13.00
Nyårsdagen Stängt
Fredag 2 jan 11.00 – 19.00
Lördag 3 jan 11.00 – 16.00
Söndag 4 jan 11.00 – 15.00
Trettondagsafton 11.00 – 16.00

Trettondagen till och med 12 jan
Stängt för semester

Tisdag 13 jan 14.00 – 19.00
Onsdag 14 jan 14.00 – 19.00
Torsdag 15 jan 11.00 – 19.00
Fredag 16 jan 11.00 – 19.00

Snart är det nytt år, och då passar vi på Dånviken på att ändra öppettiderna. Vi börjar med en veckas semester direkt efter trettonhelgen för att vila upp oss efter jul- och nyårsrushen. Det vill säga – jag tänker vila. Hustrun går till sitt vanliga jobb i stan.

Sen kommer vi att ha stängt på måndagar, som vi alltid har haft. Tisdagar och onsdagar öppnar vi kl 14.00 hädanefter och håller öppet till kl 19. Torsdagar och fredagar kör vi 11.00 – 19.00, och lördag-söndag fortsätter vi med 11 till 16.

Välkomna!

Julstämning på Rönninge Torg

Det här är min första jul i Dånvikens delikatesser, och det är lite ovant. I veckan fick jag känna på hur det kan vara – plötsligt var den lilla butiken full av kunder, samtidigt som min dotter Josefin jobbade så det rök om halmen med att packa beställda jullådor.

Min granne Blomsterprinsessan (jag kallar henne nästan bara så, men egentligen heter hon Carina) har varit inne hos mig flera gånger under december och ondgjort sig över min brist på julkänsla. Till slut blev hon så förtvivlad att hon band en julkrans själv och skänkte min butik.

Nu har jag förstått att jag ska lyssna på Blomsterprinsessan, som har så mycket mer erfarenhet än jag när det gäller både detaljhandel och jul. Hon har avslöjat att kommande helg tänker hon bjuda på kaffe och pepparkakor utanför sin butik. Sista helgen före jul brukar det nämligen köa upp sig både inne hos henne och utanför.

Det är nog bäst att haka på, tänker jag. Så jag håller mig beredd med lite bjudgrejer jag också. Om det köar upp sig inne hos mig eller utanför, då blir det smakprover på alkoholfri glögg och lite annat. Den som kommer får se.

En oväntad fördel med att ta över den här butiken är att jag får lära känna så många roliga människor. Förutom Blomsterprinsessan också Göran Amnegård, han som gör vin utanför Flen. Han har många strängar på sin lyra, inte bara vin. Han har exempelvis utvecklat en ost och ett smör med tryffel. Det smöret tänker jag sälja till nyår i butiken – teskedsvis.

Hustrun har en beundrare

Jo, jag tror det är sant. Häromdagen kom hon hem med ett blankt och juligt röd presentförpackning från Systemet, och i den låg en flaska Monti Garbi. Det är ett italienskt vin av den täta och tunga sorten som påminner om Amarone.

Hustrun är frankofil och har för sig att det bara går att dricka viner från Frankrike (konstigt nog säger hon inte nej till italiensk mat…). Det var därför jag omedelbart förstod att flaskan var en present. Från vem? Undrade jag.

”Bildsköne Bengtsson!” svarade hustrun glatt och korkade upp vinet. Eller – rättare sagt – räckte mig vinflaskan med korkskruven till hälften och helt snett iskruvad. Det är en av mina uppgifter här i livet, nämligen. Att dra korken ur vinflaskor efter amatörmässiga och misslyckade försök från hustruns sida.

Bildsköne Bengtsson – var inte det en småtjuv som härjade i trakterna på 20-talet? Eller var det Tumba-Tarzan? Uppenbarligen kan det inte vara den riktige BB som ger bort vinflaskor till hustrun. Men hon vidhöll att så kallas han, och något verkligt namn har jag inte fått hustrun att avslöja.

Hur som helst. Det var jag och inte BB som fick dela vinet med hustrun. Systemet och flera vinjournalister jag har läst på nätet anser att det är godast till något rejält kött. Det är det säkert. Men vi valde att dricka var sitt glas till en bit parmesan. Den kombinationen gick sannerligen inte av för hackor.

Ni som vill läsa ett referat från häromkvällen, när italienske Giorgio var här och pratade mat, kan klicka här. Kvällen blev riktigt lyckad. Efteråt har Giorgio berättat att han var lite nervös för att han skulle säga fel saker om oss svenskar. När han flyttade till Sverige för sex år sedan fick han en informationsbroschyr från Migrationsverket. Där stod det att svenskar gärna blir kritiserade för hur de är och vad de gör, men att man som invandrare noga ska passa sig för att kritisera kungen! Förvirrande budskap, tyckte Giorgio. Särskilt som det kom från officiellt håll.

Kvällen med Giorgio

Det är flera som har frågat hur vi hade det den där kvällen när italienska Giorgio var här i butiken och berättade om italiensk mat. För er som undrar följer här ett litet referat.

Giorgio Cantú är en reklamtecknare från Piemontes huvudstad Turin, och han har kärat ner sig i husets dotter Helena, som brukar stå här i affären på söndagar. Sen vi köpte butiken har han haft så många synpunkter och åsikter om det vi säljer att vi till slut frågade om han inte kunde komma hit en kväll och berätta mer. Det gjorde han i onsdags, och vi var ett tiotal som lyssnade.

Vi började med den mat vi hade på tallrikarna framför oss, där det bland annat låg lufttorkad skinka från Parma och salami milano. Det är som ett slags grundsalami, tillverkad av både nöt- och griskött och känns igen på att den är finskuren med små fettbitar och väl lagrad. Giorgio jämförde med en annan salami i disken, napoli dolce, som har mycket större bitar av fett och enbart innehåller griskött.

Vår parmaskinka, som heter la Torre, fick beröm av Giorgio. Men han nämnde även en annan som anses mycket fin, san Daniele. Kanske tar vi in den också en vacker dag. Lufttorkad skinka kallas på italienska för prosciutto (uttalas pråschioto), vilket enligt Giorgio betyder uttorkad.

Sen övergick Giorgio till att tala om skillnaden mellan ostarna parmesan och grana padano. Det är inte alls samma sak, som vi svenskar ofta tror. En riktig parmesan håller högre kvalitet. Korna (eller ”gossorna” som Giorgio säger på sin bedårande brytning) som ger mjölken får inte äta något annat än gräs och innan ostarna godkänns med kvalitetsstämpeln kontrolleras de av en person som knackar på varenda ost och lyssnar efter sprickor. Låter det exakt rätt, stämplas osten. Grana padano görs på mjölk som håller något lägre kvalitet.

Hur man kokar pasta är Giorgios stora hjärtefråga. Vi svenskar gör helt fel när vi sätter på vatten och strör i lite salt.

- Koka upp vattnet först, och kasta sen i en hel näve grovt havssalt, säger Giorgio.

Vattnet ska alltså vara ordentligt salt för att pastan ska bli god.

- Men annars använder ni svenskar alldeles för mycket salt, det är inte nyttigt. De flesta svenskar jag känner saltar till och med på maten innan de har smakar!

Det tycker Giorgio är en styggelse. Han har för övrigt en helt annan uppfattning än svenskar om vad som är nyttigt och onyttigt.

- Ett exempel: Ni törs inte äta en god majonnäs, men häller gärna sockrad ketchup på allting. Socker är inte nyttigt, men fett är något man behöver.

Onödigt att säga att han själv gärna äter majonnäs, men aldrig ketchup. Vilket ledde in samtalet på den italienska frukosten, som svenskar förvånas över. Italienare käkar bakelser till sin frukostlatte! Så även Giorgio, avslöjade han. Havregrynsgröt har han knappt hört talas om efter sex år i Sverige, än mindre ätit.

- Ni svenskar tror ni är nyttiga när ni äter frukost som inte smakar gott, sen köper ni dåliga pastasallader till lunch. Och klockan två går ni och köper en jättepåse från Karamellkungen!

Inte alls Giorgios stil. Han hade flera tips till oss svenskar. En handlade om att ta vara på rester, framför allt ostkanter. De som min hustru (säg det inte till någon) brukar skära i små tärningar och använda som hundgodis. Det vet Giorgio som tur är inte om.

- Sätt på en stekpanna på låg värme strax innan du lägger pastan i kokvattnet. När pannan är varm, lägg i dina ostkanter, gärna olika sorter. Låt dem smälta sakta. Då häller du i aningen mjölk så att du får en sås. När pastan är nästan al dente, häller du av den och lägger i stekpannan och rör runt en stund, så pastan blir färdig. Lite svartpeppar, sen är det klart!

Säger Giorgio och berättar att första gången han bjöd Helena på den rätten fick hon tårar i ögonen och gåshud av lycka.

Men tillbaka till frukosten – är det verkligen bara då man får dricka kaffe latte i Italien?

- Ja, annars kommer polisen! Påstår Giorgio.

Det hände nästan när fotbollsspelaren Tomas Brolin kom till Italien som proffs. Då var det inte hans spel som gjorde att han hamnade på tidningens förstasida – det var hans beställning av en pizza med curry och ananas!

Ja, så där höll vi på i ett par timmar. Stundtals var det livligt och gästerna hade massor att fråga Giorgio om. Själv hörde jag inte allt, eftersom jag var upptagen med att portionera ut mat och kaffe.

Nu har de efterlängtade pralinerna kommit

Ni är många som har frågat efter Chokladfabrikens praliner, särskilt den med lakritskola inuti och en saltflinga ovanpå. Jag kan meddela att jag nu har tagit in den och nio andra praliner från Chokladfabriken på Södermalm, som har varit lite motsträvig. ”Vi har redan för många underleverantörer” sa de tills för några dagar sen. Men skam den som ger sig – jag har tjatat och Chokladfabriken har levererat. Glad är jag, men gladast är nog hustrun, som är den som driver på mest just i chokladsammanhang.

Glöm inte att titta in här nu när det är advent! Vår vildmarks-eller blåbärsglögg är snygg i cellofan tillsammans med saffransgula skorpor, perfekt present när du går bort. Håller du själv i kalaset får du inte missa att servera Sörmlands Ädel på Bakeriets dinkelpepparkaka. Den senare skapades av Anette Kruuse på Bakeriet i Eskilstuna, när hon fick smaka Jürss underbara ädelost. Men det behöver inte vara jul för att den kombinationen ska vara perfekt.

Till godisbordet i advent kan man skära skivor av mandelmassa och lägga på en klick lemon curd. Hustrun läste om tipset i Allt om Mat, och vi prövade det i går kväll som avslutning på vår italienska kväll, då Giorgio Cantú var här i butiken och pratade om italiensk mat. Inte för att mandelmassa och lemon curd är särskilt italienskt, men salamin, parmaskinkan och taleggion är det. Vi hade det väldigt mysigt där vi satt runt borden och diskuterade mat med Giorgio. Som för övrigt också fick tillfälle att prata om andra hjärtefrågor: bilar och fotboll.

Hittills har vi haft två aktivitetskvällar här i Dånviken. Tidigare i höstas var det provning av traktens vin, om ni minns. Vi tycker det har fallit väl ut och planerar att utöka den typen av verksamhet. Fram i februari kommer vi att ordna en mat- och vinresa till Blaxsta vingård i Sörmland. Vet inte exakt när det blir, men jag tar emot intresseanmälningar redan nu.

Apropå vin har hustrun, som är journalist, en tidigare arbetskamrat som heter Håkan Larsson. Han har varit chefredaktör för Allt om Mat, numera äger han och ger ut tidningen Allt om Vin. Han är också författare till flera böcker om vin och har vunnit många priser för sin pedgogiska och lediga stil. Som ni kanske förstår vid det här laget, har han lovat att dyka upp en kväll i butiken efter jul. Ni kanske har hört honom i radio, där han ofta pratar vin. Talar vederbörande gotländska, så är det Håkan.

Alla klagar på vintermörkret, men inte jag. Jag älskar nämligen levande ljus. Kom in i butiken och se dem fladddra!

Onsdag 3 december 14.00 - 19.00

Butiken är öppen mellan 14.00 och 19.00,
vi är tillgängliga på 0734 22 86 15 hela dagen.

19.00 till slut - kväll med Giorgio, endast förbokning.

Välkomna