Håkan Larssons vinprovning med champagne

Förra veckan kom vinskribenten Håkan Larsson tillbaka till butiken för att hålla i en vinprovning där champagne ingick. Det blev om möjligt ännu mer fullsatt i vår lilla butik än första gången han besökte oss. Håkan Larsson är vinjournalist och chefredaktör för tidningen Allt om Vin. Han är också flitig skribent i tidningar, vinpratare i radio och författare till en hel rad prisbelönta vin- och matböcker. Den senaste finns att köpa signerad i butiken. Förra gången Håkan gästade oss var temat vilka viner som passar till den mat vi säljer i butiken. Den här gången fick Håkan friare händer, så han valde ett italienskt mousserande rosévin, en champagne, ett vitt och ett rött vin. Innan vi smakade berättade han lite om hur man gör champagne. Det är tre druvor som används: chardonnay (som är en grön druva), pinot noir och pinot meunier (båda blåa druvor). Dessa skördas, pressas och jäses till vin på vanligt sätt. Sen buteljerar man, tillsätter lite socker och lite jäst och sätter på en kapsyl. Då jäser vinet en andra gång, och det bildas kolsyra. Nu måste vinet lagras minst 18 månader för att få kallas champagne. Under den tiden roteras flaskorna varje dag samtidigt som de successivt ställs upp och ner. Den fällning som bildas och som man inte vill ha kommer då att hamna närmast kapsylen. Den proppen fryser man så att den kan ploppas av, sätter på den svampformade korken, foliet och grimman. Voilà! Vid det laget har det vanligen gått tre år sedan skörden. Det speciella med champagne (förutom tillverkningsmetoden) är att det kan lagras längre än andra viner tack vare kolsyran, och att ett visst märke alltid smakar likadant. Vanliga viner skiftar i smaken beroende på en massa naturliga förutsättningar, men inte champagne. En Moët smakar alltid Moët och en Bollinger alltid Bollinger. Det beror på att vinmakaren blandar till vinet av en mängd olika jäsningar, tills den rätta smaken infinner sig. En enda flaska kan innehålla 120 olika jäsningar. Men det finns champagne som bara innehåller chardonnay-druvan, och då kallas den av någon anledning inte chardonnay utan ”blanc de blancs”. Drick mer champagne! Var Håkans allmänna goda råd till församlingen. Köp en eller annan flaska, låt den ligga mörkt i 14-15 graders temperatur, och ta fram den en vanlig grå tisdagskväll. Det förgyller tillvaron som inget annat, lovade han. Men vi började med att smaka ett annat vin, Rotari Rosé (7701), ett italienskt, mousserade rosévin för 99 kronor. Det var vackert, gott och läskande. Bästa alternativet till champagne och faktiskt bättre än äkta roséchampagne, tycker Håkan. Servera det till kladdkaka med hallon, och det blir braksuccé. Tanken gick till den kommande försommarens studentskivor – då blir det perfekt. Efter det fylldes glasen med den äkta varan: Palmer Blancs de blancs (7553) 2004. Och nu spreds suckar av välbehag i lokalen. Italienskt mousserade är nog gott, men det här..! The real stuff, som Håkan så träffande uttryckte det. Priset för den här flaskan är 284 kronor, av Håkan betecknat som ett vrakpris. En så här bra champagne på 100 procent chardonnay skulle kosta minst 500 kronor hos något av de stora champagnehusen, förklarade han. Som tur är tillhör Palmer inte de mest prestigefyllda, utan är ett kooperativ – vilket av någon anledning inte anses lika fint. Men vinet, det är definitivt fint. Nästa vin vi fick smaka var också en överraskning: 4376 Gobelsburger Riesling 2008. Ett gott vitt fin från Österrike! För 104 kronor får man ett elegant och friskt vin med rejäl syra. Riesling står främst i ledet av friska viner och Österrike håller på att kasta av sig sitt dåliga rykte som vinland. Köp det här nu, och lagra de till julen 2011, tipsade Håkan. Eller drick genast. Det är gott till fet mat som lax eller italiensk mat. Till slut hällde vi upp ett amerikanskt rödvin i glasen. 6520 McManis Petite Syrah från 2008. Det kostar 99 kronor och är en nyhet på Systemet sen oktober. Ett mörkt, fruktigt och tätt vin. Gott till ostar som edamer, cheddar eller vitmögelostar som brie, men passar inte till grönmögelost. Hög alkoholhalt, 14,5 procent. Hög YPK, påpekade Håkan (Yrsel Per Krona). Vill du veta vilka viner Håkan valde förra gången han besökte oss, hittar du referatet här.