Hustrun har alltid skrutit med sina goda språkkunskaper. Och då är det ju synd att inte hon står här bakom disken till vardags. Jag har nämligen tagit in en ny skinka, helt omöjlig att uttala.
Utmärkande för folk med höga språkbetyg i skolan är ju att de sällan kan prata utrikiska. De vågar inte, eftersom de måste ha alla konjunktiven på plats – tror de. Själv har jag inga som helst sådana skrupler, utan pratar glatt på. Tills nu.
Jag har tagit in en ny italiensk lufttorkad skinka. Skillnaden mellan den och parmaskinka är att den här inte kommer från just Parma. Vilket visar sig på priset.
Vad heter nu den här godingen? Jo, den heter bara skinka – prosciutto på italienska. Och nu kommer vi till själva problemet: hur i hela friden uttalar man det?
Malliga hustrun vet naturligtvis. Hon har gått nybörjarkurs i italienska lärt sig att det heter ”proschotto”, med värmländskt sje-ljud i mitten. ”Ungefär som en nysning, men utan t:et”, säger hon upplysningsvis.
Utan t:et? Går det att säga proschotto utan t? Och var ska k-ljudet vara? Hur som helst – skinkan är urgod.
Förresten vet jag inte om jag kan lita på hustrun längre. Hon verkar inte alls ha lika lätt att lära ett nytt språk nu på äldre dar. Sist jag hörde henne stamma fram något på italienska var det ingen som förstod – minst av allt italienarna.
4 kommentarer:
Tack
Det känns bra att inte vara ensam i spenaten!
Nu kan man komma in och säga att man vill ha den där italienska skinkan, så får du säga "Du menar projotton"
Precis, det går bra att bara peka också, så kan vi ha gissningslek.
MMMM. Du ska vara snäll på din trevliga hustru!
Kan tänka mig att "nysningen" är god till mina nyskördade zucchini som jag jag tillagar i lite olivolja i panna tillsammans med lite hackad vitlök, havssalt och ett "gäng" små nyskördade halverade cocktailtomater, fräs på en stund. Toppa med lite örtkryddor servera med nykokt färsk pasta, din nysning och ditt goda fredagsbröd. Väl bekomme!
Kerstin
Låter underbart!!!!
Skicka en kommentar