Skön att Alla Hjärtans dag närmar sig, så man får anledning att komma ihåg varför man en gång gifte sig. Det var inte utan att jag undrade i går morse när hustrun halkade ner med bilen i slänten och satt fast. Där låg bilen på sniskan med dörren öppen, hunden inlåst i kombiutrymmet och hustrun tämligen handfallen utanför.Jag svor så klart. ”Hur ska vi få ut hunden?” var det enda hustrun brydde sig om - utan att komma på att man kan fälla ner baksätets ryggstöd och släppa ut hundskrället den vägen.
Alla mina försök att få upp bilen på den såphala parkeringen var fruktlösa. Det var bara att ringa bärgare, något som hustrun givetvis redan från början förstod var enda lösningen.
Någon vidare bra bilförare är hon kanske inte, hustrun, men jag får trösta mig med att hon lagar riktigt god mat ibland. I butiken har vi nämligen fått in burkar med italienska hjärtmusslor. Dem värmde hustrun försiktigt i en stekpanna med olivolja och en aning vitlök i lördags, sen hällde hon det hela över nykokt pasta. Kanon! Den rätten skulle absolut platsa på en av min gode vän Karlssons Romantiska Aftnar (minns du RA-bloggen? Läs den annars här).
Så på lördag, som är Alla hjärtans dag, ska jag komma ihåg att jag själv har kört i diket betydligt fler gånger än hustrun, och att det fanns en anledning att vi valde varandra en gång. Jag tänker överraska med min variant av hjärtmusslor och pasta (jag ska lägga musslorna i en god tomatsås), och lägga extra ved på kärleksbrasan med hjärtformade chokladklubbor. Jag sticker nog in näsan hos Blomsterprinsessan och beställer en fin bukett. Sen är det bara att snabbt som ögat betala bärgaren och glömma hela saken.
Nästa vecka är det dags för vinprovning med Håkan Larsson, och intresset är stort. Nu är maxantalet 15 personer uppnått, men vi har väntelista. Är du intresserad, kolla gärna i sista stund. Man vet aldrig om någon hoppar av.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar